Segla i Kroatien - Välj Din Segling Semester - Kultur

Detta lands skönhetbestår inte bara av det fantastiska vi får se, känna och smaka utan beror till lika stor del på människorna som är födda där och deras kroppsliga och själsliga skönhet. Men det största med den kroatiska skönheten är att vi kan ta med den hem för att dela med oss till våra vänner och att den för alltid stannar kvar i våra minnen.

I början av 600-talet bosatte sig kroatierna i det område som idag utgör republiken Kroatien. Under tidig medeltid, ledde flertalet defensiva krig till att Kroatien kom att ligga mellan flera olika civilisationer. På 800-talet delades landet av gränsen mellan det frankiska och bysantinska (östromerska) kejsardömena, under 1000-talet mellan den katolska och ortodoxa kyrkan, samt från 1400-talet till 1800-talet mellan kristendom och osmansk islaism. Från 800-talet till 1100-talet, var Kroatien ett oberoende och självförsörjande furstendöme och senare ett kungadöme, vilket skrivits ner i en mängd dokument. Ett flertal beväpnade konflikter med Venedig, bysantiner och turkar, tvingade kroaterna närmare den österrikiska-ungerska dynastin, vilket resulterade i nya stridigheter om land och själstyre. Kroatien blev en oberoende stat år 1990.

Ett flertal kraftfulla riken och länder som härskat i denna del av världen har lämnat tydliga spår i form av kulturhistoriska minnesmärken. Städerna längs med kusten uppstod mestadels under antiken eller medeltiden. Staden Pula med sin mycket välbevarade romerska amfiteater, severianernas valvbågar, och kejsar Augustus tempel, samt den romerska kejsaren Diocletianus' palats från 300-talet i staden Split (senare anpassad till den medeltida staden, och idag med på UNESCOs världsarvslista), är de största monumenten från den antika kulturen längs den kroatiska kusten.

Biskopen Eufrasius basilika i Poreč byggdes på 500-talet och är den vackraste och mest välbevarade bysantinska konsten vid medelhavet. Dess underbara mosaiker kan jämföras med dem som finns i San Vitale kyrkan i Ravenna. Dessa två tillsammans är de mest betydelsefulla förekomsterna av mosaikkonst i hela Europa.
Hela kyrkokomlexet med ett mittskepp och två sidoskepp har till och med ansetts så värdefullt att det kom med på UNESCOs världsarvslista 1997.

Städerna Krk, Rab och Trogir präglas av romantiken. Trogir är en av de mest välbevarade romersk-gotiska städerna i centraleuropa. Dess medeltida kärna, omgärdad av murar innehåller välbevarade slott och torn liksom flertalet byggnader och palats från de romersk-gotiska epokerna, renässans och barock.
Den viktigaste byggnaden är Trogirs katedral med sin portal, mästerverk av Radovan, från 1240. Den är det mest betydande exemplet på romersk-gotisk konst i Kroatien.

Osor, Pag, Šibenik, Hvar, Korčula och Dubrovnik karaktäriseras av renässansen. Staden Dubrovnik planerades och byggdes på 1200-talet. Här finns de mest välbevarade renässansverken som murar och torn, berömda offentliga byggnader, kyrkor, palats samt sommarhus tillhörande adeln under renässansen.
Alla dessa byggnader uppfördes när Dubrovnik var en självständig republik, som betalade höga skatter till det turkiska imperiet för att behålla sitt oberoende. Under denna fridfyllda tid kunde staden utvecklas och förskönas tack vare blomstrande handel och fiske. Idag finns hela staden med på UNESCOs världsarvslista.

Viktigt att nämna är också ruinerna från kulturella monument och de många kroatiska kapellen från den tid när landet hade nationellt styre. Särskilt intressanta är stenrelieferna som kännetecknas av flätade ornament. Träportarna på katedralen i Split är fint bevarade och föreställer scener från Jesus liv. De tillverkades av konstnären Buvina i början av 1200-talet.

Den nutida konsten är invävd i det historiska, kulturella och arkitektoniska arvet. Palats, atriumer och torg används ofta som scener för traditionella festivaler och internationella teateruppsättningar: Dubrovniks sommarfestival, Pulas filmfestival, Sommar i Split och musikalkvällar i Zadar och Osor, kroatiska teaterns dagar... Förutom klassisk och techno livemusik kan man få uppleva traditionell musik. Dessutom finns här sångare av världsklass bland de inhemska männen som framför "Klapa" (en dalmatinsk sångtradition) som finns i varenda liten stad eller by.

 

Sedan urminnes tider har befolkningen i Kroatiens kustnära regioner och öar arbetat som sjömän, skeppsbyggare, fiskare, vinodlare och olivodlare. Folket utvinner fortfarande salt från det rena havet genom en traditionell torkningsprocess. Redan under antiken var saltet en viktig handelsvara och användes för att byta till sig andra varor. De äldsta saltanläggningarna finns i Ston och dateras från 1200-talet. Dagens kroatiska havssalt utvinns på ön Pag. I Kroatien har oliver under århundraden betraktats som mer än bara mat, nämligen som tecken på liv och som medicin. De vackra och långlivade olivträden planteras och vattnas fortfarande kärleksfullt så att även kommande generationer ska kunna njuta av dess frukter. Antingen färska, inlagda eller marinerade i olja samt avnjuta de delikatesser som inte hade varit vad de är idag om det inte varit för olivoljan.

De vilda aromatiska örtkryddorna rosmarin, basilika och fänkål är lika mycket förknippade med de istriska inhemska maträtterna, samt den dalmatiska matlagningens distinkta smaker som vinerna som serveras till dem. Vinernas smaker och färger visar på solens kraft som med hjälp av människans traditionella hårda arbete återfinns i varje droppe. Om man betraktar öarnas alla vinodlingar från havet ser det ut som om de är på väg att glida ner i vattnet.
Den kroatiska vinodlartraditionen har spridits över världen tack vare öbefolkningens stora utvandring till nya hav och nya öar. Dagens mest välkända vinodlare på Nya Zeeland heter Grgich (Grgič) från Brač och även i den Kaliforniska vinbranschen finns det flertalet kroater.

Underbara medelhavsdofter finns spridda över ön Hvars vackra lavendelfält, vars blomsterbuketter, eteriska oljor, aromatiska krämer och tvålar kan införskaffas som present eller för egen njutning längs med hela kusten. Tack vare havets varma och rena vatten kan man förutom fisk, musslor och bläckfiskar även hitta (tvätt)svampar och koraller. Svampodlingen har under flera generationer varit ett lokalt yrke på ön Krapanj (idag i mindre utsträckning) och befolkningen på Zlarina har specialiserat sig på den djupröda Adriatiska korallen.

Sjömansyrket och skeppsbyggandet finns i blodet hos den lokala befolkningen och det bästa exemplet som de flesta har hört talas om är den världsberömda sjöfararen från ön Korcula, Marco Polo. I Dubrovnik fanns också många välkända skeppsbyggare och idag finns ett flertal små båtvarv, varav ett på ön Rab. Fisk är huvudfödan för många familjer eftersom den steniga marken och bristen på regn gör det svårt att odla något. Fiske utförs under alla värdeförhållanden fast näten sällan blir fulla. Ättlingarna till antikens fiskemän från Salije och Komiža fiskar nu i oceanerna vid den amerikanska eller chilenska kusten och de kvarvarande invånarna försörjer fiskeindustrin i Rovinj samt flertalet restauranger...

Idag fångas fisken med hjälp av långa linor och fiskfällor, men mestadels för turismens och nöjets skull. Det är enligt de lokala finsmakarna den färska fisken man har fångat själv som smakar bäst, oavsett om man grillar den eller tillagar en fiskgryta... Alla aktiviteter längs den kroatiska kusten finns och utvecklas idag tack vare turismen, vars 130-års jubiléum firats för länge sedan. Förutom hotellbranschen finns det annat som utvecklats med tiden. Under 1900-talet var det främst klassisk-, medicinsk- och kongressturism som utvecklades. Detta århundrade är det större efterfrågan på nautistisk, lantlig och äventyrlig turism.
I Kroatien kan du hitta allt detta och mer därtill. Den naturliga skönheten består i den välbevarade naturen och det diversa landskapet som erbjuder möjligheter till alpin sport, vandring, rafting, dykning, segling, paragliding samt mycket mer. Om du som nybörjare skulle vilja prova på någon av aktiviteterna finns det flertalet skolor att vända sig till. Antik och konstälskare, eller entusiaster inom arkeologi kan ge sig ut att upptäcka de gamla kuststäderna som var och en har sin egen historia, såsom Split, en stad som kan spåras 1700 år tillbaka i tiden.

Öarnas befolkning har många starka sidor och kan, utöver hårt arbete, konsten att njuta av det vackra och av livet. I städerna vid havet runt om medelhavet levs livet ute på gatorna oberoende om det gäller glädjeämnen eller konflikter. Här diskuterar, skvallrar och sjunger människorna. Våra sånger, särskilt Klapa-sången, hörs hela tiden. Den sjungs under arbete och vila, till glädje eller sorg, i ensamhet eller tillsammans. Därför är det inte konstigt att de mest berömda kroatiska sångarna kommer från kusten eller öarna. Det är fortfarande vanligt att männen (åtminstone de äldre) spelar bowling på sin fritid liksom förr i tiden. Kroatiska män har varit väldigt framgångsrika när det gäller bowling och andra sporter. Kvinnorna från kusten har även de sina berömmelser och prestationer. Faktumet, att de av många påstås vara ovanligt vackra, blir bekräftat av resultaten i nationella och internationella skönhetstävlingar. Vi kan också anta att de är bra mödrar eftersom de flesta av våra inhemska sånger, förutom att handla om hav och kärlek, hyllar mödrarna! Kvinnorna har länge varit engagerade i ett yrke som idag nästan blivit bortglömt: tillverkningen av siden och spetsar. I området kring Dubrovnik är Konavle-kusten berömd för sin välbevarade sidentillverkning som är varje hushålls stolthet. Konavles kvinnor föder upp sina egna silkeslarver, matar dem, kokar kokongerna, spinner sidentrådarna och färgar dem i gult, rött och svart. Spetsar är en specialitet på ön Pag, där kvinnornas spetstillverkning är en så gammal tradition att den nästan anses vara mytisk. Idag är dessa spetsar värdefulla, dock inte lika värdefulla som de en gång varit.

Kusten

Kroatien har 5 835,5 kilometer kust att erbjuda, vilket motsvarar 74% av Adriatiska havets kust (restrerande kuststräcka tillhör: Italien 16 %, Albanien 5 %, Montenegro 3,3 %, Slovenien 0,5 %, och Bosnien-Herzegovina 0,3 %). Denna kust är en av världens mest varierade och komplexa. Istriska halvön täcker en yta på 3 476 kvadratkilometer och gränsar till tre länder: Kroatien, Slovenien samt en liten del av Italien.

Närheten till Italien gör det möjligt att även utforska den italienska delen av Adriatiska havet. Staden som en gång byggdes på ett träsk är det självklara förstahandsvalet. Venedig, en gång havens sanna härskare, är idag en välkänd italiensk stad placerad på fyra öar. Genom hela staden, där det inte finns några bilar, löper en labyrint av kanaler som huvudsakligen trafikeras av gondoler och vaporettis (en slags taxibåtar). De viktigaste turistattraktionerna är: en resa med gondol, mata duvorna på torget St Marks, suckarnas bro och alla de fina kyrkorna...
Venedig är staden med många tilläggsbenämningar. En av dem är La Serenissima - 'den fridfulla'. Staden har under århundraden betraktats som kärlekens och konstens stad. Likaså har det varit staden för poeter, författare, musiker och konstnärer, samt för glaskonstnärerna från ön Murano och hemmet för en välbekannt filmfestival. Under karnivalens dagar kan man liksom i Rio uppleva en riktig partystämmning och glädje innan påskfirandet börjar. Denna fartfyllda vecka erbjuder ett fullt spektra med nöjesaktiviteter och oändligt firande.

Kroatien delar Adriatiska havet med Slovenien, vars kust också blivit välsignad med vacker natur och städer med en facinerande historia. Mer exakt sträcker sig den slovenska kusten, inklusive viken Koper samt en del av Piran-viken, ända upp till floden Dragonjas mynning. Piran är kuststaden som är omgärdad av välbevarade senmedeltida murar. Murarna består av två parallella vallar från 1400-talet (omkring 1475) och 1500-talet. Några prominenta sevärdheter är Taritinitorget och på kullarna utanför staden kyrkan Sveti Jurja. Här finns också ett venetianskt palats känt som 'Venetiska huset', vilket byggdes i mitten av 1400-talet som ett residens i gotisk stil. Från barocken finns här en brunn på torget samt 'Barock huset' från slutet av 1700-talet.

När man utforskar Adriatiska havet måste man se den södra delen och besöka den Montenegriska kusten.
En av de mest enastående adriatiska vikarna är, Bokokotorski (även känd som de kroatiska helgonens bukt) och tillhör idag Montenegro-territoriet. De attraktivaste turistorterna längs montenegriska kusten är Igalo och Herceg Novi. Igalo är lätt att nå från alla riktningar och med vilket transportmedel som helst. Tack vare närheten till två internationella flygplatser (Cilipi-flygplatsen i Dubrovnik ligger 26 km bort och Tivat 22 km bort). Den adriatiska vägen kallad 'Magistral' med avfarter i alla riktningar inklusive till Dubrovnik, Mostar, Trebinje och Sarajevo, liksom till Montenegros huvudstad Podgorica, gör att Igalo har bra förbindelser till Kroatien, Bosnien och andra delar av Europa. Det finns en färja som förbinder Italien med hamnarna i Dubrovnik och Bar (i Montenegro). Färjeförbindelser finns även till andra kroatiska öar.

Igalo och dess grannstad Herceg-Novi är belägna i en pittoresk liten vik vid den sydvästra kusten i Bokokotorski-viken nära berget Orjen (1982 m). De antika grekerna, romarna och illyrerna byggde sina bosättningar i vikarna och på de omgivande höjderna. Sedan dess har området erövrats och regerats av flertalet stora imperier: det bysantinska, det venetiska, det osmanska samt det österrikisk-ungerska. Att promenera genom gatorna och torgen i Herceg Novi är som att vandra genom ett del av medelhavets historia. Något som måste ses är de romerska mosaikerna i Risan, kyrkan 'Our Lady of The Rocks', utställningarna i kyrkans museum och den vackra kyrkan 'Orovac' som byggts på klipporna med en underbar utsikt över Kotor-bukten. Därefter kan du besöka Dobrota och den gamla stadskärnan i Kotor, staden 'Budva', som myllrar av liv på sommaren, liksom städerna: Bečići, Milo, Sveti Stefan och Petrovac. Staden Bar visar stolt upp sitt 2000 åriga olivträd vars stam har ett omfång på mer än 10 meter.

Ditt utforskande av Adriatiska havet borde du avsluta antingen i norr eller söder beroende på din avreseort. Även om du tror att du sett allt finns det alltid många platser, monument och människor som återstår och som är värda att se... Fastän adriatiska havet och dess kust delas mellan olika länder gör dess mångkulturella fickor och olika traditioner som skapats under historiens gång att dess öde som en evig skönhet besannas.

Den kroatiska matkulturen, särskilt den kustnära, utvecklades tidigt mot traditionell, naturlig och hälsosam mat. Den baseras ofta på grönsaker med olivolja, skaldjur och fisk, ackompanjerat med vin, får- och getost. Det speciella med de lokala maträtterna är hur de tillagas. Grönsakerna kokas i lite vatten, en skvätt olivolja och kryddas med aromatiska örter. Fisk tillagas genom stuvning, kokning eller grillning. Kött, mestadels lamm, grillas på spett för att få sin unika smak.

Den norra och södra delen av Adriatiska havet skiljer sig åt när det gäller matens tillagningssätt och smak, man kan alltså smaka skillnad mellan maträtterna från Istrien, Kvarner och Dalmatien.

Det som kännetecknar matlagningen från Istrien är att den alltid använder sig av säsongens naturliga råvaror, vilket gör att den växlar med årstidernas skiftningar.

Om du besöker den norra delen av adriatiska havet måste du prova på 'Pršut', vilket är en skinka som lufttorkas med hjälp av Bura-vindarna och vars geografiska ursprung finns i Kroatien. En annan inhemsk specialité är korv av griskött antingen grillad eller kokad i vin, men den mest berömda istriska maträtten är utan tvivel 'Maneštra', en tjock grönsakssoppa med torkat kött. Regionen har även ett flertal specialiteter med fisk och skaldjur. Saltade sardiner, sallad med musslor, grillad eller kokad färsk fisk och Kvarner jätteräkor är några av de rätter som lockar de närboende italienarna att hälsa på under helgerna. Olika sorters risotto och pastarätter serverade med olivolja och inhemsk tryffel - dessa förstklassiga svampar som ger ifrån sig en underbar doft - samt guddomligt god sparris är bara en bråkdel av matkulturens rikedom, som är väl värd att upptäcka här.

De traditionella istriska desserterna är enkla , men utgör ändå en perfekt avslutning på en utsökt istrisk måltid. 'Fritule' (fritterade munkar) är en favorit vintertid och 'pinca' (sötat bröd) bakas till påskfirandet, och innehåller vaniljkräm och äpplen. Kokad eller grillad söt ravioli kan avnjutas under hela året.

Det dalmatiska köket är lättare och mindre aromatiskt än det istriska. Den rika tillgången på färska eller lätt tillagade grönsaker gör att de ofta serveras till följande rätter: grillad fisk, fisksoppa, bläckfisk, ostron från Ston, räkor och musslor 'na buzaru' (stuvade), 'pašticada' med gnocchi (kallas även dalmatisk gulash), grillat kött marinerat i rosmarin eller den välkända Pag-osten. Detta är bara några av de specialiteter som alla kommer älska. Oliver är också en självklarhet - färska eller saltade - liksom att olivolja är en av grunderna i den dalmatiska matkulturen.

En typisk dalmatisk efterrätt är älskad tack vare sin enkelhet. De vanligaste ingredienserna består av medelhavsfrukter, som torkade fikon, russin, mandlar, honung och en välkänd sötsak är 'rožata' från Dubrovnik (en caramelpudding med ägg) eller en sorts pepparkaka från ön Hvar.

I samband med varje måltid, liksom före eller efter maten, kan du avnjuta ett fantastiskt gott vin. Vinet odlas vid den kroatiska kusten och runt hela medelhavet. Det är resultatet av hårt arbete, kunskap och respekt. De allra första vinodlingarna i området grundades av de antika grekerna. Vinet från deras koloni Issa på ön Vis ansågs vara det bästa vinet i antikens värld. Den romerska armén bidrog till vinodlingarnas utbredning genom att de förde med sig kärnor och planterade vinrankor. Den bördiga jorden och överflödet av sol till varje vindruva resulterade i extremt goda viner som exporterades till hela romarrikets alla hörn och kanter.

Den stora äventyraren och förföraren Giaccommo Casanova berättade i sina memoarer att han druckit 'ett fantastiskt refošk-vin' i Istrien. Varken adelsmännen, resande eller äventyrarna under tiden för den österrikiska-ungerska monarkin kunde motstå de istriska och dalmatiska vinerna som de provat på under sina resor i området.

Vinrankan och vinet utgör en stor del av vindistriktets historia och nutid. Det diversa landskapet, klimatet och jorden, ger dagens viner ett brett smakspektrum att utforska för dem som provsmakar dem. Det vita istriska Malmsey-vinet passar underbart bra till olika sorters fisk- och skaldjursrätter. 'Teran' är ett mörkrött vin som anses ha medicinsk verkan och som passar utmärkt till olika kötträtter, gulascher eller vilt. 'Zlačani Muškat-vinet' från Istrien, har en intensiv doft av nejlika och bör drickas till sötsaker eller användas till att förfina dalmatiska maträtter som t ex 'Prošek'. Dess distinkta arom erbjuder varje finsmakare en intensiv njutning. Det berömda 'Plavac' från ön Hvar används ofta till matlagning och getost. Dess ljuvliga torrhet och annorlunda flaska kan påverka vem som helst. Vinet 'Babić' från Primošten är känt över hela världen och den vinproducerande halvön, Pelješac, erbjuder ett stort antal delikata viner: 'Postup', 'Dingač', 'Kneževo' och 'Carsko'.

Det adriatiska vindistriktets vägar kommer leda dig till upptäckten av vinkällare fulla av milda viner, som skapats och blivit omhändertagna på det traditionella sätt som använts under århundraden. Dessa viner kan du få provsmaka och ta med dig hem tillsammans med alla semesterminnen att dela med dig av till dina vänner.