I början av 600-talet bosatte sig kroatierna i det
område som idag utgör republiken Kroatien. Under tidig
medeltid, ledde flertalet defensiva krig till att Kroatien kom att
ligga mellan flera olika civilisationer. På 800-talet delades
landet av gränsen mellan det frankiska och bysantinska
(östromerska) kejsardömena, under 1000-talet mellan den katolska
och ortodoxa kyrkan, samt från 1400-talet till 1800-talet mellan
kristendom och osmansk islaism. Från 800-talet till 1100-talet, var
Kroatien ett oberoende och självförsörjande furstendöme och senare
ett kungadöme, vilket skrivits ner i en mängd dokument. Ett flertal
beväpnade konflikter med Venedig, bysantiner och turkar, tvingade
kroaterna närmare den österrikiska-ungerska dynastin, vilket
resulterade i nya stridigheter om land och själstyre. Kroatien blev
en oberoende stat år 1990.
Ett flertal kraftfulla riken och länder som härskat i
denna del av världen har lämnat tydliga spår i form av
kulturhistoriska minnesmärken. Städerna längs med kusten uppstod
mestadels under antiken eller medeltiden. Staden
Pula med sin mycket välbevarade romerska
amfiteater, severianernas valvbågar, och kejsar Augustus tempel,
samt den romerska kejsaren Diocletianus' palats från 300-talet i
staden Split (senare anpassad till den medeltida
staden, och idag med på UNESCOs världsarvslista), är de största
monumenten från den antika kulturen längs den kroatiska kusten.
Biskopen Eufrasius basilika i Poreč byggdes på
500-talet och är den vackraste och mest välbevarade bysantinska
konsten vid medelhavet. Dess underbara mosaiker kan jämföras med
dem som finns i San Vitale kyrkan i Ravenna. Dessa två tillsammans
är de mest betydelsefulla förekomsterna av mosaikkonst i hela
Europa.
Hela kyrkokomlexet med ett mittskepp och två sidoskepp har till
och med ansetts så värdefullt att det kom med på UNESCOs
världsarvslista 1997.
Städerna Krk, Rab och Trogir präglas av
romantiken. Trogir är en av de mest välbevarade
romersk-gotiska städerna i centraleuropa. Dess medeltida kärna,
omgärdad av murar innehåller välbevarade slott och torn liksom
flertalet byggnader och palats från de romersk-gotiska epokerna,
renässans och barock.
Den viktigaste byggnaden är Trogirs katedral med sin portal,
mästerverk av Radovan, från 1240. Den är det mest betydande
exemplet på romersk-gotisk konst i Kroatien.
Osor, Pag, Šibenik, Hvar, Korčula och Dubrovnik
karaktäriseras av renässansen. Staden Dubrovnik planerades
och byggdes på 1200-talet. Här finns de mest välbevarade
renässansverken som murar och torn, berömda offentliga byggnader,
kyrkor, palats samt sommarhus tillhörande adeln under
renässansen.
Alla dessa byggnader uppfördes när Dubrovnik var en självständig
republik, som betalade höga skatter till det turkiska imperiet för
att behålla sitt oberoende. Under denna fridfyllda tid kunde staden
utvecklas och förskönas tack vare blomstrande handel och fiske.
Idag finns hela staden med på UNESCOs världsarvslista.
Viktigt att nämna är också ruinerna från kulturella monument och
de många kroatiska kapellen från den tid när landet hade
nationellt styre. Särskilt intressanta är stenrelieferna
som kännetecknas av flätade ornament. Träportarna på katedralen i
Split är fint bevarade och föreställer scener från Jesus liv. De
tillverkades av konstnären Buvina i början av 1200-talet.
Den nutida konsten är invävd i det historiska,
kulturella och arkitektoniska arvet. Palats, atriumer och torg
används ofta som scener för traditionella festivaler och
internationella teateruppsättningar: Dubrovniks sommarfestival,
Pulas filmfestival, Sommar i Split och musikalkvällar i Zadar och
Osor, kroatiska teaterns dagar... Förutom klassisk och techno
livemusik kan man få uppleva traditionell musik. Dessutom finns här
sångare av världsklass bland de inhemska männen som framför "Klapa"
(en dalmatinsk sångtradition) som finns i varenda liten stad eller
by.
Sedan urminnes tider har befolkningen i Kroatiens
kustnära regioner och öar arbetat som sjömän, skeppsbyggare,
fiskare, vinodlare och olivodlare. Folket utvinner
fortfarande salt från det rena havet genom en traditionell
torkningsprocess. Redan under antiken var saltet en viktig
handelsvara och användes för att byta till sig andra varor. De
äldsta saltanläggningarna finns i Ston och dateras från 1200-talet.
Dagens kroatiska havssalt utvinns på ön Pag. I Kroatien har oliver
under århundraden betraktats som mer än bara mat, nämligen som
tecken på liv och som medicin. De vackra och långlivade olivträden
planteras och vattnas fortfarande kärleksfullt så att även kommande
generationer ska kunna njuta av dess frukter. Antingen färska,
inlagda eller marinerade i olja samt avnjuta de delikatesser som
inte hade varit vad de är idag om det inte varit för olivoljan.
De vilda aromatiska örtkryddorna rosmarin, basilika och fänkål
är lika mycket förknippade med de istriska inhemska maträtterna,
samt den dalmatiska matlagningens distinkta smaker som vinerna som
serveras till dem. Vinernas smaker och färger visar på solens kraft
som med hjälp av människans traditionella hårda arbete återfinns i
varje droppe. Om man betraktar öarnas alla vinodlingar från havet
ser det ut som om de är på väg att glida ner i vattnet.
Den kroatiska vinodlartraditionen har spridits
över världen tack vare öbefolkningens stora utvandring till nya hav
och nya öar. Dagens mest välkända vinodlare på Nya Zeeland heter
Grgich (Grgič) från Brač och även i den Kaliforniska vinbranschen
finns det flertalet kroater.
Underbara medelhavsdofter finns spridda över ön Hvars vackra
lavendelfält, vars blomsterbuketter, eteriska oljor, aromatiska
krämer och tvålar kan införskaffas som present eller för egen
njutning längs med hela kusten. Tack vare havets varma och rena
vatten kan man förutom fisk, musslor och bläckfiskar även hitta
(tvätt)svampar och koraller. Svampodlingen har under flera
generationer varit ett lokalt yrke på ön Krapanj (idag i
mindre utsträckning) och befolkningen på Zlarina har
specialiserat sig på den djupröda Adriatiska korallen.
Sjömansyrket och skeppsbyggandet finns i blodet hos den
lokala befolkningen och det bästa exemplet som de flesta
har hört talas om är den världsberömda sjöfararen från ön Korcula,
Marco Polo. I Dubrovnik fanns också många välkända skeppsbyggare
och idag finns ett flertal små båtvarv, varav ett på ön Rab. Fisk
är huvudfödan för många familjer eftersom den steniga marken och
bristen på regn gör det svårt att odla något. Fiske utförs under
alla värdeförhållanden fast näten sällan blir fulla. Ättlingarna
till antikens fiskemän från Salije och Komiža fiskar nu i oceanerna
vid den amerikanska eller chilenska kusten och de kvarvarande
invånarna försörjer fiskeindustrin i Rovinj samt flertalet
restauranger...
Idag fångas fisken med hjälp av långa linor och fiskfällor, men
mestadels för turismens och nöjets skull. Det är enligt de lokala
finsmakarna den färska fisken man har fångat själv som smakar bäst,
oavsett om man grillar den eller tillagar en fiskgryta...
Alla aktiviteter längs den kroatiska kusten finns och
utvecklas idag tack vare turismen, vars 130-års jubiléum firats för
länge sedan. Förutom hotellbranschen finns det annat som
utvecklats med tiden. Under 1900-talet var det främst klassisk-,
medicinsk- och kongressturism som utvecklades. Detta århundrade är
det större efterfrågan på nautistisk, lantlig och äventyrlig
turism.
I Kroatien kan du hitta allt detta och mer därtill. Den naturliga
skönheten består i den välbevarade naturen och det diversa
landskapet som erbjuder möjligheter till alpin sport, vandring,
rafting, dykning, segling, paragliding samt mycket mer. Om du som
nybörjare skulle vilja prova på någon av aktiviteterna finns det
flertalet skolor att vända sig till. Antik och konstälskare, eller
entusiaster inom arkeologi kan ge sig ut att upptäcka de gamla
kuststäderna som var och en har sin egen historia, såsom Split, en
stad som kan spåras 1700 år tillbaka i tiden.
Öarnas befolkning har många starka sidor och
kan, utöver hårt arbete, konsten att njuta av det vackra och av
livet. I städerna vid havet runt om medelhavet levs livet ute på
gatorna oberoende om det gäller glädjeämnen eller konflikter. Här
diskuterar, skvallrar och sjunger människorna. Våra sånger,
särskilt Klapa-sången, hörs hela tiden. Den sjungs under arbete och
vila, till glädje eller sorg, i ensamhet eller tillsammans. Därför
är det inte konstigt att de mest berömda kroatiska sångarna kommer
från kusten eller öarna. Det är fortfarande vanligt att männen
(åtminstone de äldre) spelar bowling på sin fritid liksom förr i
tiden. Kroatiska män har varit väldigt framgångsrika när det gäller
bowling och andra sporter. Kvinnorna från kusten har även de sina
berömmelser och prestationer. Faktumet, att de av många påstås vara
ovanligt vackra, blir bekräftat av resultaten i nationella och
internationella skönhetstävlingar. Vi kan också anta att de är bra
mödrar eftersom de flesta av våra inhemska sånger, förutom att
handla om hav och kärlek, hyllar mödrarna! Kvinnorna har länge
varit engagerade i ett yrke som idag nästan blivit bortglömt:
tillverkningen av siden och spetsar. I området kring Dubrovnik är
Konavle-kusten berömd för sin välbevarade sidentillverkning som är
varje hushålls stolthet. Konavles kvinnor föder upp sina egna
silkeslarver, matar dem, kokar kokongerna, spinner sidentrådarna
och färgar dem i gult, rött och svart. Spetsar är en specialitet på
ön Pag, där kvinnornas spetstillverkning är en så gammal tradition
att den nästan anses vara mytisk. Idag är dessa spetsar värdefulla,
dock inte lika värdefulla som de en gång varit.
Detta lands skönhet består inte bara av det
fantastiska vi får se, känna och smaka utan beror till lika stor
del på människorna som är födda där och deras kroppsliga och
själsliga skönhet. Men det största med den kroatiska skönheten är
att vi kan ta med den hem för att dela med oss till våra vänner och
att den för alltid stannar kvar i våra minnen.
Kusten
Kroatien har 5 835,5 kilometer kust att erbjuda, vilket
motsvarar 74% av Adriatiska havets kust (restrerande kuststräcka
tillhör: Italien 16 %, Albanien 5 %, Montenegro 3,3 %, Slovenien
0,5 %, och Bosnien-Herzegovina 0,3 %). Denna kust är en av världens
mest varierade och komplexa. Istriska halvön täcker en yta på 3 476
kvadratkilometer och gränsar till tre länder: Kroatien, Slovenien
samt en liten del av Italien.
Närheten till Italien gör det möjligt att även utforska den
italienska delen av Adriatiska havet. Staden som en gång byggdes på
ett träsk är det självklara förstahandsvalet.
Venedig, en gång havens sanna härskare, är idag en
välkänd italiensk stad placerad på fyra öar. Genom hela staden, där
det inte finns några bilar, löper en labyrint av kanaler som
huvudsakligen trafikeras av gondoler och vaporettis (en slags
taxibåtar). De viktigaste turistattraktionerna är: en resa med
gondol, mata duvorna på torget St Marks, suckarnas bro och alla de
fina kyrkorna...
Venedig är staden med många tilläggsbenämningar. En av dem är La
Serenissima - 'den fridfulla'. Staden har under århundraden
betraktats som kärlekens och konstens stad. Likaså har det varit
staden för poeter, författare, musiker och konstnärer, samt för
glaskonstnärerna från ön Murano och hemmet för en välbekannt
filmfestival. Under karnivalens dagar kan man liksom i Rio uppleva
en riktig partystämmning och glädje innan påskfirandet börjar.
Denna fartfyllda vecka erbjuder ett fullt spektra med
nöjesaktiviteter och oändligt firande.
Kroatien delar Adriatiska havet med Slovenien, vars kust också
blivit välsignad med vacker natur och städer med en facinerande
historia. Mer exakt sträcker sig den slovenska kusten, inklusive
viken Koper samt en del av Piran-viken, ända upp till floden
Dragonjas mynning. Piran är kuststaden som är
omgärdad av välbevarade senmedeltida murar. Murarna består av två
parallella vallar från 1400-talet (omkring 1475) och 1500-talet.
Några prominenta sevärdheter är Taritinitorget och på kullarna
utanför staden kyrkan Sveti Jurja. Här finns också ett venetianskt
palats känt som 'Venetiska huset', vilket byggdes i mitten av
1400-talet som ett residens i gotisk stil. Från barocken finns här
en brunn på torget samt 'Barock huset' från slutet av
1700-talet.
När man utforskar Adriatiska havet måste man se den södra delen
och besöka den Montenegriska kusten.
En av de mest enastående adriatiska vikarna är, Bokokotorski (även
känd som de kroatiska helgonens bukt) och tillhör idag
Montenegro-territoriet. De attraktivaste turistorterna längs
montenegriska kusten är Igalo och Herceg Novi. Igalo är lätt att nå
från alla riktningar och med vilket transportmedel som helst. Tack
vare närheten till två internationella flygplatser
(Cilipi-flygplatsen i Dubrovnik ligger 26 km bort och Tivat 22 km
bort). Den adriatiska vägen kallad 'Magistral' med avfarter i alla
riktningar inklusive till Dubrovnik, Mostar, Trebinje och Sarajevo,
liksom till Montenegros huvudstad Podgorica, gör att Igalo har bra
förbindelser till Kroatien, Bosnien och andra delar av Europa. Det
finns en färja som förbinder Italien med hamnarna i Dubrovnik och
Bar (i Montenegro). Färjeförbindelser finns även till andra
kroatiska öar.
Igalo och dess grannstad Herceg-Novi är belägna i en pittoresk
liten vik vid den sydvästra kusten i Bokokotorski-viken nära berget
Orjen (1982 m). De antika grekerna, romarna och illyrerna byggde
sina bosättningar i vikarna och på de omgivande höjderna. Sedan
dess har området erövrats och regerats av flertalet stora imperier:
det bysantinska, det venetiska, det osmanska samt det
österrikisk-ungerska. Att promenera genom gatorna och torgen i
Herceg Novi är som att vandra genom ett del av medelhavets
historia. Något som måste ses är de romerska mosaikerna i Risan,
kyrkan 'Our Lady of The Rocks', utställningarna i kyrkans museum
och den vackra kyrkan 'Orovac' som byggts på klipporna med en
underbar utsikt över Kotor-bukten. Därefter kan du besöka Dobrota
och den gamla stadskärnan i Kotor, staden 'Budva', som myllrar av
liv på sommaren, liksom städerna: Bečići, Milo, Sveti Stefan och
Petrovac. Staden Bar visar stolt upp sitt 2000 åriga olivträd vars
stam har ett omfång på mer än 10 meter.
Ditt utforskande av Adriatiska havet borde du avsluta antingen i
norr eller söder beroende på din avreseort. Även om du tror att du
sett allt finns det alltid många platser, monument och människor
som återstår och som är värda att se... Fastän adriatiska havet och
dess kust delas mellan olika länder gör dess mångkulturella fickor
och olika traditioner som skapats under historiens gång att dess
öde som en evig skönhet besannas.
Den kroatiska matkulturen, särskilt den
kustnära, utvecklades tidigt mot traditionell, naturlig och
hälsosam mat. Den baseras ofta på grönsaker med olivolja,
skaldjur och fisk, ackompanjerat med vin, får- och getost. Det
speciella med de lokala maträtterna är hur de tillagas. Grönsakerna
kokas i lite vatten, en skvätt olivolja och kryddas med aromatiska
örter. Fisk tillagas genom stuvning, kokning eller grillning. Kött,
mestadels lamm, grillas på spett för att få sin unika smak.
Den norra och södra delen av Adriatiska havet skiljer
sig åt när det gäller matens tillagningssätt och smak, man
kan alltså smaka skillnad mellan maträtterna från Istrien, Kvarner
och Dalmatien.
Det som kännetecknar matlagningen från Istrien är att
den alltid använder sig av säsongens naturliga råvaror,
vilket gör att den växlar med årstidernas skiftningar.
Om du besöker den norra delen av adriatiska havet måste du prova
på 'Pršut', vilket är en skinka som lufttorkas med
hjälp av Bura-vindarna och vars geografiska ursprung finns i
Kroatien. En annan inhemsk specialité är korv av
griskött antingen grillad eller kokad i vin, men den mest
berömda istriska maträtten är utan tvivel
'Maneštra', en tjock grönsakssoppa med torkat
kött. Regionen har även ett flertal specialiteter med fisk
och skaldjur. Saltade sardiner, sallad med musslor,
grillad eller kokad färsk fisk och Kvarner jätteräkor är några av
de rätter som lockar de närboende italienarna att hälsa på under
helgerna. Olika sorters risotto och pastarätter
serverade med olivolja och inhemsk tryffel - dessa förstklassiga
svampar som ger ifrån sig en underbar doft - samt guddomligt god
sparris är bara en bråkdel av matkulturens rikedom, som är väl värd
att upptäcka här.
De traditionella istriska desserterna är enkla
, men utgör ändå en perfekt avslutning på en utsökt istrisk måltid.
'Fritule' (fritterade munkar) är en favorit
vintertid och 'pinca' (sötat bröd) bakas till
påskfirandet, och innehåller vaniljkräm och
äpplen. Kokad eller grillad söt ravioli
kan avnjutas under hela året.
Det dalmatiska köket är lättare och mindre aromatiskt än
det istriska. Den rika tillgången på färska eller lätt
tillagade grönsaker gör att de ofta serveras till följande rätter:
grillad fisk, fisksoppa, bläckfisk, ostron från Ston, räkor
och musslor 'na buzaru' (stuvade), 'pašticada' med gnocchi
(kallas även dalmatisk gulash), grillat kött marinerat i rosmarin
eller den välkända Pag-osten. Detta är bara några
av de specialiteter som alla kommer älska. Oliver
är också en självklarhet - färska eller saltade - liksom att
olivolja är en av grunderna i den dalmatiska
matkulturen.
En typisk dalmatisk efterrätt är älskad tack vare sin
enkelhet. De vanligaste ingredienserna består av
medelhavsfrukter, som torkade fikon, russin,
mandlar, honung och en välkänd sötsak är 'rožata' från
Dubrovnik (en caramelpudding med ägg) eller en
sorts pepparkaka från ön Hvar.
I samband med varje måltid, liksom före eller efter
maten, kan du avnjuta ett fantastiskt gott vin. Vinet
odlas vid den kroatiska kusten och runt hela medelhavet. Det är
resultatet av hårt arbete, kunskap och respekt. De allra första
vinodlingarna i området grundades av de antika grekerna. Vinet från
deras koloni Issa på ön Vis ansågs vara det bästa vinet i antikens
värld. Den romerska armén bidrog till vinodlingarnas utbredning
genom att de förde med sig kärnor och planterade vinrankor. Den
bördiga jorden och överflödet av sol till varje vindruva
resulterade i extremt goda viner som exporterades till hela
romarrikets alla hörn och kanter.
Den stora äventyraren och förföraren Giaccommo Casanova
berättade i sina memoarer att han druckit 'ett fantastiskt
refošk-vin' i Istrien. Varken adelsmännen, resande eller
äventyrarna under tiden för den österrikiska-ungerska monarkin
kunde motstå de istriska och dalmatiska vinerna som de provat på
under sina resor i området.
Vinrankan och vinet utgör en stor del av vindistriktets
historia och nutid. Det diversa landskapet, klimatet och
jorden, ger dagens viner ett brett smakspektrum att utforska för
dem som provsmakar dem. Det vita istriska Malmsey-vinet passar
underbart bra till olika sorters fisk- och skaldjursrätter. 'Teran'
är ett mörkrött vin som anses ha medicinsk verkan och som passar
utmärkt till olika kötträtter, gulascher eller vilt. 'Zlačani
Muškat-vinet' från Istrien, har en intensiv doft av nejlika och bör
drickas till sötsaker eller användas till att förfina dalmatiska
maträtter som t ex 'Prošek'. Dess distinkta arom erbjuder varje
finsmakare en intensiv njutning. Det berömda 'Plavac' från ön Hvar
används ofta till matlagning och getost. Dess ljuvliga torrhet och
annorlunda flaska kan påverka vem som helst. Vinet 'Babić' från
Primošten är känt över hela världen och den vinproducerande halvön,
Pelješac, erbjuder ett stort antal delikata viner: 'Postup',
'Dingač', 'Kneževo' och 'Carsko'.
Det adriatiska vindistriktets vägar kommer leda dig till
upptäckten av vinkällare fulla av milda viner, som skapats
och blivit omhändertagna på det traditionella sätt som använts
under århundraden. Dessa viner kan du få provsmaka och ta med dig
hem tillsammans med alla semesterminnen att dela med dig av till
dina vänner.