Detta lands skönhetbestår inte
bara av det fantastiska vi får se, känna och smaka utan beror till
lika stor del på människorna som är födda där och deras kroppsliga
och själsliga skönhet. Men det största med den kroatiska skönheten
är att vi kan ta med den hem för att dela med oss till våra vänner
och att den för alltid stannar kvar i våra minnen.
I början av 600-talet
bosatte sig kroatierna i det område som idag utgör republiken
Kroatien. Under tidig medeltid, ledde flertalet defensiva
krig till att Kroatien kom att ligga mellan flera olika
civilisationer. På 800-talet delades landet av gränsen mellan det
frankiska och bysantinska (östromerska) kejsardömena, under
1000-talet mellan den katolska och ortodoxa kyrkan, samt från
1400-talet till 1800-talet mellan kristendom och osmansk islaism.
Från 800-talet till 1100-talet, var Kroatien ett oberoende och
självförsörjande furstendöme och senare ett kungadöme, vilket
skrivits ner i en mängd dokument. Ett flertal beväpnade konflikter
med Venedig, bysantiner och turkar, tvingade kroaterna närmare den
österrikiska-ungerska dynastin, vilket resulterade i nya
stridigheter om land och själstyre. Kroatien blev en oberoende stat
år 1990.
Ett flertal kraftfulla
riken och länder som härskat i denna del av världen har lämnat
tydliga spår i form av kulturhistoriska minnesmärken.
Städerna längs med kusten uppstod mestadels under antiken eller
medeltiden. Staden Pula med sin mycket välbevarade
romerska amfiteater, severianernas valvbågar, och kejsar Augustus
tempel, samt den romerska kejsaren Diocletianus' palats från
300-talet i staden Split (senare anpassad till den
medeltida staden, och idag med på UNESCOs världsarvslista), är de
största monumenten från den antika kulturen längs den kroatiska
kusten.
Biskopen Eufrasius
basilika i Poreč byggdes på 500-talet och är den vackraste
och mest välbevarade bysantinska konsten vid medelhavet. Dess
underbara mosaiker kan jämföras med dem som finns i San Vitale
kyrkan i Ravenna. Dessa två tillsammans är de mest betydelsefulla
förekomsterna av mosaikkonst i hela Europa.
Hela kyrkokomlexet med ett
mittskepp och två sidoskepp har till och med ansetts så värdefullt
att det kom med på UNESCOs världsarvslista 1997.
Städerna Krk, Rab och
Trogir präglas av romantiken. Trogir är en av de mest
välbevarade romersk-gotiska städerna i centraleuropa. Dess
medeltida kärna, omgärdad av murar innehåller välbevarade slott och
torn liksom flertalet byggnader och palats från de romersk-gotiska
epokerna, renässans och barock.
Den viktigaste byggnaden är
Trogirs katedral med sin portal, mästerverk av Radovan, från 1240.
Den är det mest betydande exemplet på romersk-gotisk konst i
Kroatien.
Osor, Pag, Šibenik,
Hvar, Korčula och Dubrovnik karaktäriseras av renässansen.
Staden Dubrovnik planerades och byggdes på 1200-talet. Här finns de
mest välbevarade renässansverken som murar och torn, berömda
offentliga byggnader, kyrkor, palats samt sommarhus tillhörande
adeln under renässansen.
Alla dessa byggnader uppfördes när
Dubrovnik var en självständig republik, som betalade höga skatter
till det turkiska imperiet för att behålla sitt oberoende. Under
denna fridfyllda tid kunde staden utvecklas och förskönas tack vare
blomstrande handel och fiske. Idag finns hela staden med på UNESCOs
världsarvslista.
Viktigt att nämna är också
ruinerna från kulturella monument och de många kroatiska
kapellen från den tid när landet hade nationellt styre.
Särskilt intressanta är stenrelieferna som kännetecknas av flätade
ornament. Träportarna på katedralen i Split är fint bevarade och
föreställer scener från Jesus liv. De tillverkades av konstnären
Buvina i början av 1200-talet.
Den nutida
konsten är invävd i det historiska, kulturella och
arkitektoniska arvet. Palats, atriumer och torg används ofta som
scener för traditionella festivaler och internationella
teateruppsättningar: Dubrovniks sommarfestival, Pulas filmfestival,
Sommar i Split och musikalkvällar i Zadar och Osor, kroatiska
teaterns dagar... Förutom klassisk och techno livemusik kan man få
uppleva traditionell musik. Dessutom finns här sångare av
världsklass bland de inhemska männen som framför "Klapa" (en
dalmatinsk sångtradition) som finns i varenda liten stad eller
by.
Sedan urminnes tider har
befolkningen i Kroatiens kustnära regioner och öar arbetat som
sjömän, skeppsbyggare, fiskare, vinodlare och olivodlare.
Folket utvinner fortfarande salt från det rena havet genom en
traditionell torkningsprocess. Redan under antiken var saltet en
viktig handelsvara och användes för att byta till sig andra varor.
De äldsta saltanläggningarna finns i Ston och dateras från
1200-talet. Dagens kroatiska havssalt utvinns på ön Pag. I Kroatien
har oliver under århundraden betraktats som mer än bara mat,
nämligen som tecken på liv och som medicin. De vackra och
långlivade olivträden planteras och vattnas fortfarande
kärleksfullt så att även kommande generationer ska kunna njuta av
dess frukter. Antingen färska, inlagda eller marinerade i olja samt
avnjuta de delikatesser som inte hade varit vad de är idag om det
inte varit för olivoljan.
De vilda aromatiska örtkryddorna
rosmarin, basilika och fänkål är lika mycket förknippade med de
istriska inhemska maträtterna, samt den dalmatiska matlagningens
distinkta smaker som vinerna som serveras till dem. Vinernas smaker
och färger visar på solens kraft som med hjälp av människans
traditionella hårda arbete återfinns i varje droppe. Om man
betraktar öarnas alla vinodlingar från havet ser det ut som om de
är på väg att glida ner i vattnet.
Den kroatiska
vinodlartraditionen har spridits över världen tack vare
öbefolkningens stora utvandring till nya hav och nya öar. Dagens
mest välkända vinodlare på Nya Zeeland heter Grgich (Grgič) från
Brač och även i den Kaliforniska vinbranschen finns det flertalet
kroater.
Underbara medelhavsdofter finns
spridda över ön Hvars vackra lavendelfält, vars blomsterbuketter,
eteriska oljor, aromatiska krämer och tvålar kan införskaffas som
present eller för egen njutning längs med hela kusten. Tack vare
havets varma och rena vatten kan man förutom fisk, musslor och
bläckfiskar även hitta (tvätt)svampar och koraller.
Svampodlingen har under flera generationer varit ett lokalt
yrke på ön Krapanj (idag i mindre utsträckning)
och befolkningen på Zlarina har specialiserat sig på den
djupröda Adriatiska korallen.
Sjömansyrket och
skeppsbyggandet finns i blodet hos den lokala befolkningen
och det bästa exemplet som de flesta har hört talas om är den
världsberömda sjöfararen från ön Korcula, Marco Polo. I Dubrovnik
fanns också många välkända skeppsbyggare och idag finns ett flertal
små båtvarv, varav ett på ön Rab. Fisk är huvudfödan för många
familjer eftersom den steniga marken och bristen på regn gör det
svårt att odla något. Fiske utförs under alla värdeförhållanden
fast näten sällan blir fulla. Ättlingarna till antikens fiskemän
från Salije och Komiža fiskar nu i oceanerna vid den amerikanska
eller chilenska kusten och de kvarvarande invånarna försörjer
fiskeindustrin i Rovinj samt flertalet restauranger...
Idag fångas fisken med hjälp av
långa linor och fiskfällor, men mestadels för turismens och nöjets
skull. Det är enligt de lokala finsmakarna den färska fisken man
har fångat själv som smakar bäst, oavsett om man grillar den eller
tillagar en fiskgryta... Alla aktiviteter längs den
kroatiska kusten finns och utvecklas idag tack vare turismen, vars
130-års jubiléum firats för länge sedan. Förutom
hotellbranschen finns det annat som utvecklats med tiden. Under
1900-talet var det främst klassisk-, medicinsk- och kongressturism
som utvecklades. Detta århundrade är det större efterfrågan på
nautistisk, lantlig och äventyrlig turism.
I Kroatien kan du hitta allt detta
och mer därtill. Den naturliga skönheten består i den välbevarade
naturen och det diversa landskapet som erbjuder möjligheter till
alpin sport, vandring, rafting, dykning, segling, paragliding samt
mycket mer. Om du som nybörjare skulle vilja prova på någon av
aktiviteterna finns det flertalet skolor att vända sig till. Antik
och konstälskare, eller entusiaster inom arkeologi kan ge sig ut
att upptäcka de gamla kuststäderna som var och en har sin egen
historia, såsom Split, en stad som kan spåras 1700 år tillbaka i
tiden.
Öarnas befolkning har
många starka sidor och kan, utöver hårt arbete, konsten
att njuta av det vackra och av livet. I städerna vid havet runt om
medelhavet levs livet ute på gatorna oberoende om det gäller
glädjeämnen eller konflikter. Här diskuterar, skvallrar och sjunger
människorna. Våra sånger, särskilt Klapa-sången, hörs hela tiden.
Den sjungs under arbete och vila, till glädje eller sorg, i
ensamhet eller tillsammans. Därför är det inte konstigt att de mest
berömda kroatiska sångarna kommer från kusten eller öarna. Det är
fortfarande vanligt att männen (åtminstone de äldre) spelar bowling
på sin fritid liksom förr i tiden. Kroatiska män har varit väldigt
framgångsrika när det gäller bowling och andra sporter. Kvinnorna
från kusten har även de sina berömmelser och prestationer.
Faktumet, att de av många påstås vara ovanligt vackra, blir
bekräftat av resultaten i nationella och internationella
skönhetstävlingar. Vi kan också anta att de är bra mödrar eftersom
de flesta av våra inhemska sånger, förutom att handla om hav och
kärlek, hyllar mödrarna! Kvinnorna har länge varit engagerade i ett
yrke som idag nästan blivit bortglömt: tillverkningen av siden och
spetsar. I området kring Dubrovnik är Konavle-kusten berömd för sin
välbevarade sidentillverkning som är varje hushålls stolthet.
Konavles kvinnor föder upp sina egna silkeslarver, matar dem, kokar
kokongerna, spinner sidentrådarna och färgar dem i gult, rött och
svart. Spetsar är en specialitet på ön Pag, där kvinnornas
spetstillverkning är en så gammal tradition att den nästan anses
vara mytisk. Idag är dessa spetsar värdefulla, dock inte lika
värdefulla som de en gång varit.
Kusten
Kroatien har 5 835,5 kilometer
kust att erbjuda, vilket motsvarar 74% av Adriatiska havets kust
(restrerande kuststräcka tillhör: Italien 16 %, Albanien 5 %,
Montenegro 3,3 %, Slovenien 0,5 %, och Bosnien-Herzegovina 0,3 %).
Denna kust är en av världens mest varierade och komplexa. Istriska
halvön täcker en yta på 3 476 kvadratkilometer och gränsar till tre
länder: Kroatien, Slovenien samt en liten del av
Italien.
Närheten till Italien gör det
möjligt att även utforska den italienska delen av Adriatiska havet.
Staden som en gång byggdes på ett träsk är det självklara
förstahandsvalet. Venedig, en gång havens sanna
härskare, är idag en välkänd italiensk stad placerad på fyra öar.
Genom hela staden, där det inte finns några bilar, löper en
labyrint av kanaler som huvudsakligen trafikeras av gondoler och
vaporettis (en slags taxibåtar). De viktigaste turistattraktionerna
är: en resa med gondol, mata duvorna på torget St Marks, suckarnas
bro och alla de fina kyrkorna...
Venedig är staden med många
tilläggsbenämningar. En av dem är La Serenissima - 'den fridfulla'.
Staden har under århundraden betraktats som kärlekens och konstens
stad. Likaså har det varit staden för poeter, författare, musiker
och konstnärer, samt för glaskonstnärerna från ön Murano och hemmet
för en välbekannt filmfestival. Under karnivalens dagar kan man
liksom i Rio uppleva en riktig partystämmning och glädje innan
påskfirandet börjar. Denna fartfyllda vecka erbjuder ett fullt
spektra med nöjesaktiviteter och oändligt firande.
Kroatien delar Adriatiska havet
med Slovenien, vars kust också blivit välsignad med vacker natur
och städer med en facinerande historia. Mer exakt sträcker sig den
slovenska kusten, inklusive viken Koper samt en del av Piran-viken,
ända upp till floden Dragonjas mynning. Piran är
kuststaden som är omgärdad av välbevarade senmedeltida murar.
Murarna består av två parallella vallar från 1400-talet (omkring
1475) och 1500-talet. Några prominenta sevärdheter är
Taritinitorget och på kullarna utanför staden kyrkan Sveti Jurja.
Här finns också ett venetianskt palats känt som 'Venetiska huset',
vilket byggdes i mitten av 1400-talet som ett residens i gotisk
stil. Från barocken finns här en brunn på torget samt 'Barock
huset' från slutet av 1700-talet.
När man utforskar Adriatiska
havet måste man se den södra delen och besöka den
Montenegriska kusten.
En av de mest enastående
adriatiska vikarna är, Bokokotorski (även känd som de kroatiska
helgonens bukt) och tillhör idag Montenegro-territoriet. De
attraktivaste turistorterna längs montenegriska kusten är Igalo och
Herceg Novi. Igalo är lätt att nå från alla riktningar och med
vilket transportmedel som helst. Tack vare närheten till två
internationella flygplatser (Cilipi-flygplatsen i Dubrovnik ligger
26 km bort och Tivat 22 km bort). Den adriatiska vägen kallad
'Magistral' med avfarter i alla riktningar inklusive till
Dubrovnik, Mostar, Trebinje och Sarajevo, liksom till Montenegros
huvudstad Podgorica, gör att Igalo har bra förbindelser till
Kroatien, Bosnien och andra delar av Europa. Det finns en färja som
förbinder Italien med hamnarna i Dubrovnik och Bar (i Montenegro).
Färjeförbindelser finns även till andra kroatiska öar.
Igalo och dess grannstad
Herceg-Novi är belägna i en pittoresk liten vik vid den sydvästra
kusten i Bokokotorski-viken nära berget Orjen (1982 m). De antika
grekerna, romarna och illyrerna byggde sina bosättningar i vikarna
och på de omgivande höjderna. Sedan dess har området erövrats och
regerats av flertalet stora imperier: det bysantinska, det
venetiska, det osmanska samt det österrikisk-ungerska. Att
promenera genom gatorna och torgen i Herceg Novi är som att vandra
genom ett del av medelhavets historia. Något som måste ses är de
romerska mosaikerna i Risan, kyrkan 'Our Lady of The Rocks',
utställningarna i kyrkans museum och den vackra kyrkan 'Orovac' som
byggts på klipporna med en underbar utsikt över Kotor-bukten.
Därefter kan du besöka Dobrota och den gamla stadskärnan i Kotor,
staden 'Budva', som myllrar av liv på sommaren, liksom städerna:
Bečići, Milo, Sveti Stefan och Petrovac. Staden Bar visar stolt upp
sitt 2000 åriga olivträd vars stam har ett omfång på mer än 10
meter.
Ditt utforskande av Adriatiska
havet borde du avsluta antingen i norr eller söder beroende på din
avreseort. Även om du tror att du sett allt finns det alltid många
platser, monument och människor som återstår och som är värda att
se... Fastän adriatiska havet och dess kust delas mellan olika
länder gör dess mångkulturella fickor och olika traditioner som
skapats under historiens gång att dess öde som en evig skönhet
besannas.
Den kroatiska
matkulturen, särskilt den kustnära, utvecklades
tidigt mot traditionell, naturlig och hälsosam mat. Den
baseras ofta på grönsaker med olivolja, skaldjur och fisk,
ackompanjerat med vin, får- och getost. Det speciella med de lokala
maträtterna är hur de tillagas. Grönsakerna kokas i lite vatten, en
skvätt olivolja och kryddas med aromatiska örter. Fisk tillagas
genom stuvning, kokning eller grillning. Kött, mestadels lamm,
grillas på spett för att få sin unika smak.
Den norra och södra
delen av Adriatiska havet skiljer sig åt när det gäller matens
tillagningssätt och smak, man kan alltså smaka skillnad
mellan maträtterna från Istrien, Kvarner och Dalmatien.
Det som kännetecknar
matlagningen från Istrien är att den alltid använder sig av
säsongens naturliga råvaror, vilket gör att den växlar med
årstidernas skiftningar.
Om du besöker den norra delen av
adriatiska havet måste du prova på 'Pršut', vilket
är en skinka som lufttorkas med hjälp av Bura-vindarna och vars
geografiska ursprung finns i Kroatien. En annan inhemsk specialité
är korv av griskött antingen grillad eller kokad i
vin, men den mest berömda istriska maträtten är utan tvivel
'Maneštra', en tjock grönsakssoppa med torkat
kött. Regionen har även ett flertal specialiteter med fisk
och skaldjur. Saltade sardiner, sallad med musslor,
grillad eller kokad färsk fisk och Kvarner jätteräkor är några av
de rätter som lockar de närboende italienarna att hälsa på under
helgerna. Olika sorters risotto och pastarätter
serverade med olivolja och inhemsk tryffel - dessa förstklassiga
svampar som ger ifrån sig en underbar doft - samt guddomligt god
sparris är bara en bråkdel av matkulturens rikedom, som är väl värd
att upptäcka här.
De traditionella
istriska desserterna är enkla , men utgör ändå en perfekt
avslutning på en utsökt istrisk måltid. 'Fritule'
(fritterade munkar) är en favorit vintertid och
'pinca' (sötat bröd) bakas till påskfirandet,
och innehåller vaniljkräm och äpplen. Kokad eller
grillad söt ravioli kan avnjutas under hela
året.
Det dalmatiska köket är
lättare och mindre aromatiskt än det istriska. Den rika
tillgången på färska eller lätt tillagade grönsaker gör att de ofta
serveras till följande rätter: grillad fisk, fisksoppa,
bläckfisk, ostron från Ston, räkor och musslor 'na buzaru'
(stuvade), 'pašticada' med gnocchi (kallas även dalmatisk
gulash), grillat kött marinerat i rosmarin eller den välkända
Pag-osten. Detta är bara några av de specialiteter
som alla kommer älska. Oliver är också en
självklarhet - färska eller saltade - liksom att
olivolja är en av grunderna i den dalmatiska
matkulturen.
En typisk dalmatisk
efterrätt är älskad tack vare sin enkelhet. De vanligaste
ingredienserna består av medelhavsfrukter, som
torkade fikon, russin, mandlar, honung och en välkänd sötsak är
'rožata' från Dubrovnik (en caramelpudding med
ägg) eller en sorts pepparkaka från ön
Hvar.
I samband med varje
måltid, liksom före eller efter maten, kan du avnjuta ett
fantastiskt gott vin. Vinet odlas vid den kroatiska kusten
och runt hela medelhavet. Det är resultatet av hårt arbete, kunskap
och respekt. De allra första vinodlingarna i området grundades av
de antika grekerna. Vinet från deras koloni Issa på ön Vis ansågs
vara det bästa vinet i antikens värld. Den romerska armén bidrog
till vinodlingarnas utbredning genom att de förde med sig kärnor
och planterade vinrankor. Den bördiga jorden och överflödet av sol
till varje vindruva resulterade i extremt goda viner som
exporterades till hela romarrikets alla hörn och kanter.
Den stora äventyraren och
förföraren Giaccommo Casanova berättade i sina memoarer att han
druckit 'ett fantastiskt refošk-vin' i Istrien. Varken adelsmännen,
resande eller äventyrarna under tiden för den österrikiska-ungerska
monarkin kunde motstå de istriska och dalmatiska vinerna som de
provat på under sina resor i området.
Vinrankan och vinet
utgör en stor del av vindistriktets historia och nutid.
Det diversa landskapet, klimatet och jorden, ger dagens viner ett
brett smakspektrum att utforska för dem som provsmakar dem. Det
vita istriska Malmsey-vinet passar underbart bra till olika sorters
fisk- och skaldjursrätter. 'Teran' är ett mörkrött vin som anses ha
medicinsk verkan och som passar utmärkt till olika kötträtter,
gulascher eller vilt. 'Zlačani Muškat-vinet' från Istrien, har en
intensiv doft av nejlika och bör drickas till sötsaker eller
användas till att förfina dalmatiska maträtter som t ex 'Prošek'.
Dess distinkta arom erbjuder varje finsmakare en intensiv njutning.
Det berömda 'Plavac' från ön Hvar används ofta till matlagning och
getost. Dess ljuvliga torrhet och annorlunda flaska kan påverka vem
som helst. Vinet 'Babić' från Primošten är känt över hela världen
och den vinproducerande halvön, Pelješac, erbjuder ett stort antal
delikata viner: 'Postup', 'Dingač', 'Kneževo' och
'Carsko'.
Det adriatiska
vindistriktets vägar kommer leda dig till upptäckten av vinkällare
fulla av milda viner, som skapats och blivit omhändertagna
på det traditionella sätt som använts under århundraden. Dessa
viner kan du få provsmaka och ta med dig hem tillsammans med alla
semesterminnen att dela med dig av till dina vänner.