Människor & platser
Sedan urminnes tider har befolkningen i Kroatiens
kustnära regioner och öar arbetat som sjömän, skeppsbyggare,
fiskare, vinodlare och olivodlare. Folket utvinner
fortfarande salt från det rena havet genom en traditionell
torkningsprocess. Redan under antiken var saltet en viktig
handelsvara och användes för att byta till sig andra varor. De
äldsta saltanläggningarna finns i Ston och dateras från 1200-talet.
Dagens kroatiska havssalt utvinns på ön Pag. I Kroatien har oliver
under århundraden betraktats som mer än bara mat, nämligen som
tecken på liv och som medicin. De vackra och långlivade olivträden
planteras och vattnas fortfarande kärleksfullt så att även kommande
generationer ska kunna njuta av dess frukter. Antingen färska,
inlagda eller marinerade i olja samt avnjuta de delikatesser som
inte hade varit vad de är idag om det inte varit för olivoljan.
De vilda aromatiska örtkryddorna rosmarin, basilika och fänkål
är lika mycket förknippade med de istriska inhemska maträtterna,
samt den dalmatiska matlagningens distinkta smaker som vinerna som
serveras till dem. Vinernas smaker och färger visar på solens kraft
som med hjälp av människans traditionella hårda arbete återfinns i
varje droppe. Om man betraktar öarnas alla vinodlingar från havet
ser det ut som om de är på väg att glida ner i vattnet.
Den kroatiska vinodlartraditionen har spridits
över världen tack vare öbefolkningens stora utvandring till nya hav
och nya öar. Dagens mest välkända vinodlare på Nya Zeeland heter
Grgich (Grgič) från Brač och även i den Kaliforniska vinbranschen
finns det flertalet kroater.
Underbara medelhavsdofter finns spridda över ön Hvars vackra
lavendelfält, vars blomsterbuketter, eteriska oljor, aromatiska
krämer och tvålar kan införskaffas som present eller för egen
njutning längs med hela kusten. Tack vare havets varma och rena
vatten kan man förutom fisk, musslor och bläckfiskar även hitta
(tvätt)svampar och koraller. Svampodlingen har under flera
generationer varit ett lokalt yrke på ön Krapanj (idag i
mindre utsträckning) och befolkningen på Zlarina har
specialiserat sig på den djupröda Adriatiska korallen.
Sjömansyrket och skeppsbyggandet finns i blodet hos den
lokala befolkningen och det bästa exemplet som de flesta
har hört talas om är den världsberömda sjöfararen från ön Korcula,
Marco Polo. I Dubrovnik fanns också många välkända skeppsbyggare
och idag finns ett flertal små båtvarv, varav ett på ön Rab. Fisk
är huvudfödan för många familjer eftersom den steniga marken och
bristen på regn gör det svårt att odla något. Fiske utförs under
alla värdeförhållanden fast näten sällan blir fulla. Ättlingarna
till antikens fiskemän från Salije och Komiža fiskar nu i oceanerna
vid den amerikanska eller chilenska kusten och de kvarvarande
invånarna försörjer fiskeindustrin i Rovinj samt flertalet
restauranger...
Idag fångas fisken med hjälp av långa linor och fiskfällor, men
mestadels för turismens och nöjets skull. Det är enligt de lokala
finsmakarna den färska fisken man har fångat själv som smakar bäst,
oavsett om man grillar den eller tillagar en fiskgryta...
Alla aktiviteter längs den kroatiska kusten finns och
utvecklas idag tack vare turismen, vars 130-års jubiléum firats för
länge sedan. Förutom hotellbranschen finns det annat som
utvecklats med tiden. Under 1900-talet var det främst klassisk-,
medicinsk- och kongressturism som utvecklades. Detta århundrade är
det större efterfrågan på nautistisk, lantlig och äventyrlig
turism.
I Kroatien kan du hitta allt detta och mer därtill. Den naturliga
skönheten består i den välbevarade naturen och det diversa
landskapet som erbjuder möjligheter till alpin sport, vandring,
rafting, dykning, segling, paragliding samt mycket mer. Om du som
nybörjare skulle vilja prova på någon av aktiviteterna finns det
flertalet skolor att vända sig till. Antik och konstälskare, eller
entusiaster inom arkeologi kan ge sig ut att upptäcka de gamla
kuststäderna som var och en har sin egen historia, såsom Split, en
stad som kan spåras 1700 år tillbaka i tiden.
Öarnas befolkning har många starka sidor och
kan, utöver hårt arbete, konsten att njuta av det vackra och av
livet. I städerna vid havet runt om medelhavet levs livet ute på
gatorna oberoende om det gäller glädjeämnen eller konflikter. Här
diskuterar, skvallrar och sjunger människorna. Våra sånger,
särskilt Klapa-sången, hörs hela tiden. Den sjungs under arbete och
vila, till glädje eller sorg, i ensamhet eller tillsammans. Därför
är det inte konstigt att de mest berömda kroatiska sångarna kommer
från kusten eller öarna. Det är fortfarande vanligt att männen
(åtminstone de äldre) spelar bowling på sin fritid liksom förr i
tiden. Kroatiska män har varit väldigt framgångsrika när det gäller
bowling och andra sporter. Kvinnorna från kusten har även de sina
berömmelser och prestationer. Faktumet, att de av många påstås vara
ovanligt vackra, blir bekräftat av resultaten i nationella och
internationella skönhetstävlingar. Vi kan också anta att de är bra
mödrar eftersom de flesta av våra inhemska sånger, förutom att
handla om hav och kärlek, hyllar mödrarna! Kvinnorna har länge
varit engagerade i ett yrke som idag nästan blivit bortglömt:
tillverkningen av siden och spetsar. I området kring Dubrovnik är
Konavle-kusten berömd för sin välbevarade sidentillverkning som är
varje hushålls stolthet. Konavles kvinnor föder upp sina egna
silkeslarver, matar dem, kokar kokongerna, spinner sidentrådarna
och färgar dem i gult, rött och svart. Spetsar är en specialitet på
ön Pag, där kvinnornas spetstillverkning är en så gammal tradition
att den nästan anses vara mytisk. Idag är dessa spetsar värdefulla,
dock inte lika värdefulla som de en gång varit.
Detta lands skönhet består inte bara av det
fantastiska vi får se, känna och smaka utan beror till lika stor
del på människorna som är födda där och deras kroppsliga och
själsliga skönhet. Men det största med den kroatiska skönheten är
att vi kan ta med den hem för att dela med oss till våra vänner och
att den för alltid stannar kvar i våra minnen.
Kusten
Kroatien har 5 835,5 kilometer kust att erbjuda, vilket
motsvarar 74% av Adriatiska havets kust (restrerande kuststräcka
tillhör: Italien 16 %, Albanien 5 %, Montenegro 3,3 %, Slovenien
0,5 %, och Bosnien-Herzegovina 0,3 %). Denna kust är en av världens
mest varierade och komplexa. Istriska halvön täcker en yta på 3 476
kvadratkilometer och gränsar till tre länder: Kroatien, Slovenien
samt en liten del av Italien.
Närheten till Italien gör det möjligt att även utforska den
italienska delen av Adriatiska havet. Staden som en gång byggdes på
ett träsk är det självklara förstahandsvalet.
Venedig, en gång havens sanna härskare, är idag en
välkänd italiensk stad placerad på fyra öar. Genom hela staden, där
det inte finns några bilar, löper en labyrint av kanaler som
huvudsakligen trafikeras av gondoler och vaporettis (en slags
taxibåtar). De viktigaste turistattraktionerna är: en resa med
gondol, mata duvorna på torget St Marks, suckarnas bro och alla de
fina kyrkorna...
Venedig är staden med många tilläggsbenämningar. En av dem är La
Serenissima - 'den fridfulla'. Staden har under århundraden
betraktats som kärlekens och konstens stad. Likaså har det varit
staden för poeter, författare, musiker och konstnärer, samt för
glaskonstnärerna från ön Murano och hemmet för en välbekannt
filmfestival. Under karnivalens dagar kan man liksom i Rio uppleva
en riktig partystämmning och glädje innan påskfirandet börjar.
Denna fartfyllda vecka erbjuder ett fullt spektra med
nöjesaktiviteter och oändligt firande.
Kroatien delar Adriatiska havet med Slovenien, vars kust också
blivit välsignad med vacker natur och städer med en facinerande
historia. Mer exakt sträcker sig den slovenska kusten, inklusive
viken Koper samt en del av Piran-viken, ända upp till floden
Dragonjas mynning. Piran är kuststaden som är
omgärdad av välbevarade senmedeltida murar. Murarna består av två
parallella vallar från 1400-talet (omkring 1475) och 1500-talet.
Några prominenta sevärdheter är Taritinitorget och på kullarna
utanför staden kyrkan Sveti Jurja. Här finns också ett venetianskt
palats känt som 'Venetiska huset', vilket byggdes i mitten av
1400-talet som ett residens i gotisk stil. Från barocken finns här
en brunn på torget samt 'Barock huset' från slutet av
1700-talet.
När man utforskar Adriatiska havet måste man se den södra delen
och besöka den Montenegriska kusten.
En av de mest enastående adriatiska vikarna är, Bokokotorski (även
känd som de kroatiska helgonens bukt) och tillhör idag
Montenegro-territoriet. De attraktivaste turistorterna längs
montenegriska kusten är Igalo och Herceg Novi. Igalo är lätt att nå
från alla riktningar och med vilket transportmedel som helst. Tack
vare närheten till två internationella flygplatser
(Cilipi-flygplatsen i Dubrovnik ligger 26 km bort och Tivat 22 km
bort). Den adriatiska vägen kallad 'Magistral' med avfarter i alla
riktningar inklusive till Dubrovnik, Mostar, Trebinje och Sarajevo,
liksom till Montenegros huvudstad Podgorica, gör att Igalo har bra
förbindelser till Kroatien, Bosnien och andra delar av Europa. Det
finns en färja som förbinder Italien med hamnarna i Dubrovnik och
Bar (i Montenegro). Färjeförbindelser finns även till andra
kroatiska öar.
Igalo och dess grannstad Herceg-Novi är belägna i en pittoresk
liten vik vid den sydvästra kusten i Bokokotorski-viken nära berget
Orjen (1982 m). De antika grekerna, romarna och illyrerna byggde
sina bosättningar i vikarna och på de omgivande höjderna. Sedan
dess har området erövrats och regerats av flertalet stora imperier:
det bysantinska, det venetiska, det osmanska samt det
österrikisk-ungerska. Att promenera genom gatorna och torgen i
Herceg Novi är som att vandra genom ett del av medelhavets
historia. Något som måste ses är de romerska mosaikerna i Risan,
kyrkan 'Our Lady of The Rocks', utställningarna i kyrkans museum
och den vackra kyrkan 'Orovac' som byggts på klipporna med en
underbar utsikt över Kotor-bukten. Därefter kan du besöka Dobrota
och den gamla stadskärnan i Kotor, staden 'Budva', som myllrar av
liv på sommaren, liksom städerna: Bečići, Milo, Sveti Stefan och
Petrovac. Staden Bar visar stolt upp sitt 2000 åriga olivträd vars
stam har ett omfång på mer än 10 meter.
Ditt utforskande av Adriatiska havet borde du avsluta antingen i
norr eller söder beroende på din avreseort. Även om du tror att du
sett allt finns det alltid många platser, monument och människor
som återstår och som är värda att se... Fastän adriatiska havet och
dess kust delas mellan olika länder gör dess mångkulturella fickor
och olika traditioner som skapats under historiens gång att dess
öde som en evig skönhet besannas.